Ninas naturliga

Ibland lär man sig att uppskatta livet så mycket mer än vad man gör. Jag har idag kommit hem från sjukhuset efter att ha legat där 2 dygn. Inget akut farligt visade det sig till slut, men visst blir man lite skakig och omvärderar livet mer och mer ju äldre (och sjukare) man blir. Jag blev undersökt på längden och tvären och blodprover togs i parti och minut, och hjärtat övervakades i över ett dygn. Säga vad man vill om sjukvården, men herregud så effektiv den kan vara! Här sparades inte på krutet när de funderade på vad som fattades mig, så man brassade på med en massa undersökningar för att kunna utesluta det ena efter det andra. Till slut hittade de en trolig orsak till mina besvär och jag fick åka hem idag med lite tilltufsat inre och en välfylld medicinlåda. En erfarenhet rikare, men en erfarenhet jag gärna skulle vilja vara utan. Som frisk har man tusen önskningar, som sjuk har man bara en. Jag kommer aldrig att bli helt frisk, jag får leva med mina sjukdomar, så nu ska jag börja ändra en massa saker för att maximera mitt mående. 

Även om det var slappt att bara gå till köket och hämta en bricka med mat, så var det så skönt att komma hem och äta mat som jag bestämmer över. Jag fick ändå rätt bra mat när jag beställde glutenfri vegetarisk mat, så jag ska inte klaga. Det kunde ha varit värre. Andra människor svälter, och jag kan välja vilken sorts mat jag vill ha. Det är lyx, trots allt. Dock glömde jag säga till att jag inte vill ha socker i maten, så idag åt jag en glutenfri äppelkaka som var HIMMELSK, men oj så söt den var och jag märkte direkt att min kropp reagerade på den. Nåja. En gång får jag väl klara. Som sagt, dagens i-landsproblem.